make each day count

Usch, satt jämte en väldigt uptight människa på Apoteket förrut. Hon kan ha varit i 15års åldern, men hade "vuxenkläder" på sej. Förstår ni vad jag menar om jag skriver så? Typ kavaj och finbyxor, håret uppsatt med en snygg klämma och sådär lagom med smink. Hon hade en (garanterat fejk) Gucciväska och ett par spetsiga klackskor.
Hon pratade i telefon och hela tiden förklarade hon för den i andra änden hur hon skulle göra med sina räkningar när hon kom hem. Jag menar, "vad skulle hända om hon inte betalade dom?"
Jag blir så less. Har vi verkligen uppfostrat unga människor att bli antingen vuxna för fort, totala platinablekta fjortisar, "emo's", tjejer-med-för-mycket-foundation-på-läpparna, modefreaks eller nördar?
Jag orkar inte riktigt med folk som inte kan ha sitt barnasinne kvar tillräckligt länge.
Jag menar, hur ofta är jag riktigt allvarlig? Om något hemkst har hänt, möjligen på APT-möten på jobbet, på körlektionerna och kanske om jag pratade med doktorer eller försäkringsbolag. You get my point!
Jag kan absolut inte se tjejen från Apoteket framför mej, ståendes nere vid ån och mata ankor på en söndagsförmiddag.
Det gjorde jag i söndags, med Romeo & Julia! Ska man inte kunna leka och vara barnslig när man är över 14, då är det fan ingen idé att ens växa upp!

Ursäkta min aggresiva sida - igen! Men jag är nog ingen människokännare heller!

Hm, sitter bara och väntar in House nu.


        
Erkänn att ni har längtat lite efter semesterbilder?