make each day count

Det regnar ute. Hela tiden! Mitt humör sjunker lite varje gång jag kollar ut genom fönstret eller när jag omedvetet gör mej själv påmind om att det är raka motsatsen till sol ute.
Usch. Jag beslutade mej att sluta gnälla och tröstshoppa istället :D
Fick tag i ett par svarta jeans från Indiska (behövde ett par eftersom vi ska jobba på lördag, då finns det dresscodes at följa) en myströja från CC plus det som är på bilderna. Pengarna bara försvinner, och det var löning idag! Man ska bara ha det där nödvändiga men det slutar med minus på kontot. Inte riktigt, men med samma känsla.
Busskortet går på pengar, hyra hemma, nya däck till cykeln eftersom dom är gamla och ett är punka på, var skyldig Denise 300 kronor, räkningar och sen - on top of it all - ska man leva med. Hur fan har dom tänkt sej det, alla mänskor som fixar med lönerna? Smyg in några extra tusingar till mej varje månad, vem ska märka sånt?

en underbar stickad kreation från Gina Tricot

Är ganska nöjd med min shopping idag. Var tvungen att ha mysgrejer, och dom passar skitbra nu när det börjar bli mörkt och kallt, hösten är påväg folket. Och det är inte okej!



Vad som däremot är okej, är att jag ska duscha, ta på mej min lite sticksiga tröja och ta en kopp te innan sängen ropar mitt namn!
:)
(sorry about det regnblöta håret, finnen i pannan och den allmänt shletna mänskan på bilden! ber verkligen om ursäkt)

Nu ska jag hoppa in i duschen och sen åka till Kungsbacka med Amanda. Äntligen, vi har varit så dåliga på våra veckofika under sommaren. Måste få köpt en almanacka också, en sån där man kan ha i väskan. Har redan en men den är för stor för att ha i väskan tyvärr!
Det blir nog mat i stan också, för jag orkar nog inte äta något innan.Magen känns konstig idag, inte alls hungrig. Har inte ens ätit frukost :/

Hejdå!

Jo helt sant, och sorgligt.
Idag spenderade vi kvällen hos Mart och vi alla var där, förutom Tobbe som spelade match sent. Dumma honom!
Imorgon är sista dagen som Ollo är hemma i Åsa innan Anton, Niklas och Mart åker iväg på sitt äventyr!
Vi käkade thaimat (Ollo käkade kebab för det har dom tydligen inte i Luleå!) och spelade spel.
Är nyss hemkommen och inser att vi splittras. Åtminstone för några månader. Och om jag blir sån här nu, hur blir det då när vi skaffar familj och kanske slutar umgås? Hemska tanke, men då kommer jag nog avlida, sorgligt det också.
Vafan ska hända liksom? Ska någon flytta till Stockholm för en kärleks skull, någon bosätta sej utomlands och aldrig ringa hem, någon skaffa 15 barn och aldrig kommer ha tid att ses?
Jag gråter. Ärligt.
Jag önskar innerligt att vi alltid kommer finnas i varandras liv och alltid kommer ha varandra i åtanke.
Inte bli så upptagna i oss själva att vi glömmer bort hela Heliga7an-grejen! :(
Usch.

And on top of that, ska jag till sjukhuset imorgon.
Jag ska kräkas lite på dom tror jag, så att dom kommer ihåg mej och vill hjälpa mej så att dom fort som fan slipper se mej mera! Min plan är bra, jag tycker åtminstone det.
Good night people!

Har skrivit det förr och får skriva det igen. Nu ska jag skärpa mej, på riktigt.
Ledsen för alla er (ALLA? skrattretande) som läser och inte har sett uppdateringar på länge.

Nu har jag iaf jobbat, denna helgen är den andra i rad nu.
Har jobbat lite i Nattpatrullen också, skönt med extrapengar!
Hm, vad har hänt mer?

Jo, jag har vunnit en auktion på tradera.se, varit nykter på vår årliga kräftskiva, jobbat häcken av mej, inte kunnat träna på ett tag, letat lägenhet (obs, omöjligt uppdrag) varit dålig på att träffa folk jag verkligen tycker om, sagt hejdå till emelie som är bortbåst i 2 veckor, insett att vi 7 som alltid hänger ihop inte kommer vara kompletta förens nästa år när anton, martin och niklas kommer hem från sin resa till bali och australien.
Fan, känns hemskt. Kommer sakna ihjäl mej och dö på samma gång. Ska jag inte kunna ringa Anton om det är ngt, och ska jag inte få parta med Nicko och hans finger? Och Mart, vafan?
Nej jag gillar inte denna idén dom fått, inte från min vinkel iaf. Från deras är den bra, dom kommer ha så roligt. Är rädd att dom har så roligt att dom glömmer bort oss. Ska dom skaffa nya bästa vänner och ett nytt gäng? :S Hemska tanke.

Jag har klippt mej och färgat mitt hår också. Skulle göra lite ljusare slingor och då sa min frisör att hon va tvungen att lägga i en brun färg i min hårbotten först. Så hon gjorde det och nu är den typ RÖD.
Hatar det. Ska göra egna blonda slingor så att det försvinner. Illa kvickt.

Jag har varit på Liseberg med alla, badat och myst med älsko, insett att alla runt omkring mej verkar vara gravida, Öh - missat att Amanda har skaffat en boy, cyklat på min racercykel massa ggr och har nog bestämt mej för att byta jobb.
Är så sugen på att jobba på StenaLine, alla pratar så väl om det. Det är 2 veckors jobb i månaden och lönen är bra.
Passen är från 8 - 8 och det mesta verkar schysst. Någon gång efter jul och nyår maybe.

Ikväll är jag äntligen tillgänglig och ska försöka träffa min man.
Även om han kommer hem med kvart över 11-bussen så är vi båda lediga imorgon och ska mysa!
Han har klippt av sej sitt hår för er som är intresserade, är fortfarande ovan men det ser ok ut.
Bättre med långt dock! För vad ska man annars killa i på kvällen och morgonen? ;)

Nej nu ska jag och mami käka äpplepaj som jag spontanbakade igår som en överrasking till henne. Som ett grattis på en vardag, och för att hon är världens bästa mamma :)

Ha en fin kväll!

Vad gör man om man känner något man inte kan förklara?
Om man känner sej ensammast i världen även om man är med människorna man tycker mest om? Även om man har någon med sej som man älskar mest på hela jorden?
Om man inte kan sluta gråta på kvällarna, om man inte vet hur man ska hantera känslan?
Hur fan ska jag kunna hantera känslan om jag inte ens vet hur jag ska kunna förklara?
Känns nästan som avundsjuka. Det är det närmaste jag kan komma! Fast jag är ju inte avundsjuk på någon!
Jag blir irriterad lätt och har väldiga humörsväningar!
Vet inte om detta beror på medicinerna eller om all undertryck ilska, sorg, panik och all ledsamhet tillslut har runnit över och måste ut. Jag har ingen aning, men jag känner mej inte som mej själv iaf.
Jag vill vara Therese, inte någon gnällig och patetisk människa som inte kan hantera sina känslor.
När allt var så bra, varför ska det gå åt fel håll då?
Och varför kommer dom här känslorna när benet mår så bra? Det blir ju bättre och bättre hela tiden, och då tycker inte jag att jag borde få lida mer för det.

Pratade med min homeopat i onsdags och hon förstog tydligen att jag mådde dåligt! Men orsaken kunde hon inte riktigt sätta fingret på, och hur jag ska bära mej åt visste hon inte heller.
Kanske ska försöka gå och prata med någon helt utomstående? Någon som inte känner mej och min situation, som kanske kan bedöma vad som är fel och vad som ska göras?
Jag blir bara så förvirrad eftersom jag kan inte kan förklara mej.
En känsla som kärlek, sorg eller lycklighet är en sak. Men hur förklarar man att man nästan är avundsjuk på resten av världen, samtidigt som man känner sej så ensam man bara kan bli, och känner sej patetisk eftersom man inte vet hur man ska få fram allt?

.....

Känner mej jobbig också eftersom jag tynger ner T och mina vänner och familjen med detta hela tiden. Känns som om dom är trötta på mej, och att lyssna på mitt klagande! Just nu känns det som om ingen förstår mej alls, även om folk säger det.
Vet inte vad jag ska göra...
Måste ju vara glad och trevlig på jobbet, för annars förlorar jag ju det. Då känns det dumt att komma hem med det dåliga och bara gråta och deppa. Min familj måste tycka det är skitjobbigt.
Och jag kan bara tänka mej vad T tänker, även om han ställer upp och är bäst i hela världen.
Hur länge kan man orka med en persons klagan och gnäll? Kom att tänka på vilken jävla klippa han är! Jag älskar verkligen honom för allt han har gjort och gör. Usch nu blev jag alldeless sentimental och ledsen.
Måste sluta, ska försöka sova. Kanske sömn kan göra det bättre?
Känns iaf bra att sova, sova bort allt det dumma. Kan man göra det?

Jag tänkte efter lite igår och insåg att jag kan skylla på det fina vädret, som anledning till att det inte har blivit uppdaterat vill säga!
Har bara solat och badat och blivit brun! Jobbar också, men mest lediga dagar.
Idag är det ganska tråkigt väder, men jag hoppas iaf att solen kanske vill visa sej några timmar snart.
Skiter i vad alla doktorer säger och badar ändå. Resultatet av det är att det blir mindre och mindre och snart är borta. Då ska jag åka till Spanien! :D

Jag och T ska nog åka med hans mamma och pappa ner till Spanien, till hans kusiner.
Resten av T's familj var där förra året typ, men vi kunde inte följa med eftersom mitt ben förstörde allt.
Så antingen åker vi med dom, eller själva. Jag vill nog helst åka själva!

Och på tal om åka, så ska Martin, Anton och Niklas åka till Bali och Australien snart. I Oktober, och dom kommer vrar borta ett halvår! Kommer dö av saknad.

Nu ska jag duscha och så. Kanske blir utgång i Gbg ikväll, lutar mot det.