give me some hope
Nyss hemmkommenfrån sjukhuset.
Mamma hämtade mej på jobbet strax efter 1 och vi letade upp röntgen. Har kostigt nog aldrig röntgat mej på Sahlgrenska, inte vad jag kan minnas.
Doktorn, som för övrigt såg ut som en galen med proffessor med spretigt hår, söt bonnig dialekt och fint kort skratt visade på en liten skärm under tiden han gjorde ultraljud på min fot. Om jag rörde på mina tår så trycktes mina senor ihop på skärmen och vi hade riktigt roligt.. Han var jättesnäll!
Sen tog dom några bilder på min fot, och när vi var påväg därifrån, efter att ha fått klartecken av en sköterska, ja då ringde dom tillbaka mej. Dom ville ha fler bilder, haha. Jag fick springa upp igen, tur att vi inte hade kommit så långt, och mamma satt kvar i bilen och läste GP.
Fick reda på att jag har inflammation i senskidorna.
För att senorna ska kunna röra sej fram och tillbaka, så ligger dom i något slags "rör" som kallas för skida. Det är tydligen massa svullnad mellan skidornas väggar och senorna, därför är det så svårt för mej att böja foten upp och ner. Därav mitt mongoloida gåsätt.
Han brukade tydligen behandla med kortisonsprutor, men han sa:
"- Man behandlar med kortison om man har inflammation på ett ställe, men du har ju det på 5-6-7 stycken. Så jag vet inte, HAHA! " Så höll han handen på hakan och skrattade lite.
När vi åkte hem åkte jag med mami bort till Ica Maxi, hon skulle köpa hårfärg. Jag köpte naturgodis och ananas!
Skulle egentligen tränat, men foten tillåter det inte.
Mamma är världens bästa mamma, finns ingen som henne.
Sitter nu här i soffan och funderar över hur det kommer bli.
Ska sitta här fint och vänta på att någon ringer mej från sjukhuset och talar om för mej om dom kan göra något åt skiten eller inte. Jag kan ju alltid hoppas, men har lärt mej att inte ha för höga förhoppningar när det gäller det där sjukhuset och den där foten/benet.
Jag vill kunna springa igen! Jag vill kunna gå ordentligt! Jag vill kunna göra vad jag vill utan att tänka "akta benet!" eller "gör jag såhär får jag ont ikväll!" Känner mej så jävla begränsad!! Måste helst ta värktabletter innan jag ska ut på krogen och dansa tex, vem fan gör så?
Åh, är bara så trött på skiten. Varför skulle jag bli sjuk?
Mamma hämtade mej på jobbet strax efter 1 och vi letade upp röntgen. Har kostigt nog aldrig röntgat mej på Sahlgrenska, inte vad jag kan minnas.
Doktorn, som för övrigt såg ut som en galen med proffessor med spretigt hår, söt bonnig dialekt och fint kort skratt visade på en liten skärm under tiden han gjorde ultraljud på min fot. Om jag rörde på mina tår så trycktes mina senor ihop på skärmen och vi hade riktigt roligt.. Han var jättesnäll!
Sen tog dom några bilder på min fot, och när vi var påväg därifrån, efter att ha fått klartecken av en sköterska, ja då ringde dom tillbaka mej. Dom ville ha fler bilder, haha. Jag fick springa upp igen, tur att vi inte hade kommit så långt, och mamma satt kvar i bilen och läste GP.
Fick reda på att jag har inflammation i senskidorna.
För att senorna ska kunna röra sej fram och tillbaka, så ligger dom i något slags "rör" som kallas för skida. Det är tydligen massa svullnad mellan skidornas väggar och senorna, därför är det så svårt för mej att böja foten upp och ner. Därav mitt mongoloida gåsätt.
Han brukade tydligen behandla med kortisonsprutor, men han sa:
"- Man behandlar med kortison om man har inflammation på ett ställe, men du har ju det på 5-6-7 stycken. Så jag vet inte, HAHA! " Så höll han handen på hakan och skrattade lite.
När vi åkte hem åkte jag med mami bort till Ica Maxi, hon skulle köpa hårfärg. Jag köpte naturgodis och ananas!
Skulle egentligen tränat, men foten tillåter det inte.
Mamma är världens bästa mamma, finns ingen som henne.
Sitter nu här i soffan och funderar över hur det kommer bli.
Ska sitta här fint och vänta på att någon ringer mej från sjukhuset och talar om för mej om dom kan göra något åt skiten eller inte. Jag kan ju alltid hoppas, men har lärt mej att inte ha för höga förhoppningar när det gäller det där sjukhuset och den där foten/benet.
Jag vill kunna springa igen! Jag vill kunna gå ordentligt! Jag vill kunna göra vad jag vill utan att tänka "akta benet!" eller "gör jag såhär får jag ont ikväll!" Känner mej så jävla begränsad!! Måste helst ta värktabletter innan jag ska ut på krogen och dansa tex, vem fan gör så?
Åh, är bara så trött på skiten. Varför skulle jag bli sjuk?
Kommentarer
Trackback
